Tag Archives: Folkpartiet

Debatt om FP+C, äntligen!

Jag tidigare gett indikation på den här bloggen att jag stödjer en sammanslagning. Blev därför glad när jag såg att Liberal Debatt hade ett temanummer om centerliberalerna där de både för fram fördelar och nackdelar med samgående. De utformar symboler och namnet centerliberalerna som jag själv nämnt här på bloggen. Innan detta temanummer tog också Ohlininstitutet upp detta i den eftervalsanalys dem skrev för Folkpartiet.

Adan Cwejman började denna vecka att uppmana till debatt i frågan

Klokt vore att vi påbörjar den här debatten nu och inte om tre år. Därför välkomnar jag alla inlägg på det här temat. Bör vi slå samman partierna? Varför? Varför inte? Vilka problem har liberala partier i alliansen? Gemensamma listor? Valsamverkan? Hur skulle ett gemensamt parti se ut?

Där uppmanar han olika C- och FP-bloggare att kommentera denna fråga bland annat mig.

Nu under veckan har det förts ett gäng resonemang i denna fråga. Joakim Holmertz har skrivit om svårigheterna när väl partierna slås, alltifrån synen de har på varandra, hur listorna ska sättas första valet för det kan finnas en sannolikhet att de gamla bekanta från de tidigare partierna håller varandra bakom ryggen. Vilket är mindre bra för partiet. Dock så stödjer han tanken då han konstatera att de frihetliga liberaler skulle stärka sin ställning. Bawar Ismail skriver också om det i ett inlägg där han förklarar positiv och smått går in på politiska områden delar partierna. Dock tro han inte på att partikulturerna blir något större problem. I ett annat inlägg fördjupar han just den problematiken med partikulturerna och säger att det olika kulturerna skulle vara en tillgång i utformade av partiets politik. Hanna Wagenius som tycker den liberala splittringen är problematisk, samtidigt som det finns stora hinder för en sammanslagning, synen på varandra mellan partierna. Emil Källström tar också hur detta skulle gynna liberalismen, men att just misstroende mellan partierna kan ställa till det rejält. Sebastian Hallén skriver om svårigheter och syftet inte ska vara bedriva mittenpolitik, därför är heller namnet Centerliberalerna mindre bra. Mot samma håll skriver Niklas Frykman, dock är ju båda positiva. Det finns förstås andra tongångar Catrine Norrgård är emot idé som vilar på både att FP akademiker, kärnkraftsvänner & EU-vänner, C bönder, kärnkraftsmotståndare & euromotståndare. Dock tro ju inte jag att dessa frågor är av någon avgörande betydelse, kärnkraften löst, EU-motståndet börja sakta men säkert dö ut i C. Sen det där med bönder är mer något fördomsfullt som måste se att det inte stämmer. Filip Wästberg skriver positivt om en sammanslagning där en början på mer öppna processer i interna val. Per Ankersjö är skeptiskt just på föraktfulla synen som finns mellan partierna.

Adam skriver om andra som skriver om idéerna.

Kom också och lyssna på Ohlininstitutet där Adam Cwejman och Magnus Andersson diskuterar frågan om en sammanslagning av moderpartierna. I dag skriver de också på Newsmill på temat.

Jag skulle väcka en idé hur man sakta men säkert kan öppna för en sammanslagning. Det är att vid nästa EP-val 2014 ställa upp under gemensam lista då man redan i dag tillhör samma partigrupp och alleuropeiska parti ELDR, man skulle också ställa upp under den gemensamma beteckningen. Det ska skulle kunna vara en utmärkt sätt och komma varandra närmare att bedriva valrörelse tillsammans. Därefter tro jag större steg mot ett gemensamt parti 2018.

Uppdatering: Christoffer Fagerberg kommentera kring Sanna Raymans anklagelse mot Adam Cwejman & Magnus Andersson om ”nånannanismen” vilket är en absurd anklagelse, vilket Christoffer poängtera, för att det finns mycket svårt för ungdomsförbund som är knutna till olika partier att gå. Kommer någon av partierna var villiga att stödja ungdomsförbundet? Victor Zetterman skriver om svårigheterna för en sammanslagning och vad han tro behövs för det ska ske.

Andra som bloggar på temat Centerliberalerna, Folkpartiet Liberalerna, Centerpartiet, Liberalism

Annonser

Stockholm Pride 2010

Nu i måndags inleddes Stockholm Pride 2010 och då det också det förstås temat på veckans bloggdebatt detta. Detta är första gången jag tänkte vara aktiv hela veckan, jag har gått i paraden de senaste två åren med Folkpartiet Liberalerna. Mitt engagemang har vuxit för att göra något åt HBT-personers situation i samhället och motarbeta onödiga normer i samhället som handlar om att det normala är att människor lever med motsatta könet, att man har traditionellt namn som passar med sitt juridiska kön med mera. Detta engagemang har kommit i rasande fart nu under senare tid, detta mest på grund av den tvångssterilisering som i dag sker av transpersoner när det byter kön för att de ska vara garanterad vård. Amanda Brihed är orsaken till mitt uppvaknande i frågan, som själv råkat ut för tvångssterilisering. Hon uppmärksammades i måndags av Aftonbladet TV i en mycket rörande intervju med Amanda. Därför är just denna fråga viktig för mig under denna Pridefestival och också för Liberala Ungdomsförbundet Storstockholm som kommer kampanja mot detta under hela veckan och för att en förändring ska ske snarast, där har vi också moderpartiet Folkpartiet Liberalerna aktivt med oss. En annan viktig part är också det tvärpolitiska människorättsnätverket Svart Måndag, då detta behöver en politisk bredd för att det ska nå en verklig förändring.

Därför kommer detta bli en händelserik Pridefestival, där jag ska göra allt för denna fråga uppmärksammas och för kandidat 42 på Folkpartiet Liberalernas Riksdagslista i Stockholms Län kommer in, som är Amanda Brihed.

Se EU-minister Birgitta Ohlsson pratar om Pride 2010 och varför Folkpartiet Liberalerna är det självklara valet när det kommer till dessa frågår

Läs hos Catrina Norrgård var Folkpartiet Liberalerna är med i för något under veckan. Hoppas vi ses där!

Andra som bloggar om stockholmpride 2010, Folkpartiet Liberalerna, Amanda Brihed, kandidat 42, val 2010

Flera glada liberala nyheter

Igår var det underbart att vakna upp som liberal, först blir det klart att det blir en koalitionsregering i Storbritannien mellan Liberaldemokraterna och De konservativa (Tories). En brittisk variant av den svenska borgliga alliansregeringen. Det är också mycket bra att Liberaldemokraterna fick genom att det ska hållas folkomröstning av en förändring av valssystem till ett lite mer proportionellt valssystem. Förstås blev David Cameron den som tar premiärministerposten, men Nick Clegg (Libdem) blir vice premiärministerposten. Jag hoppas nu detta samarbete kommer funka och deras kompromisser grundar sig i att Tories blir dem som utformar den ekonomiska politiken i stora drag, men Libdem får den största påverkan på EU-politiken och medborgarrättspolitiken. Då skulle Storbritannien få en riktigt liberal regeringen.

En annan glad nyhet är att Alliansen har kommit i kapp i opinionsundersökningar, nu senast i Novus där skillnad ligger på ca 1 %, fördel vänster, men under felmarginalen. Det visar på det jag trott hela tiden, hur närmare valet hur mer de rödgröna presenterar sin politik, hur mer inser väljarna vilken politik som är den bästa och ansvarsfullaste.

Kulturbloggen skriver om den nya brittiska regeringen och den nya undersökningen. Där denne försöker påvisa all form av ”sälja sin själ” på Libdem, visst är det så att dem och Tories inte är jätte nära varandra politiskt, personligen hade jag sett att Libdem var mer ekonomsikt liberalt, men samtidigt är det inte som som denne påvisar att Tories hade en majoritet emot sig, relativ sådan har dem. Men det hade blivit en svag regering därför är det bra att Libdem tar ansvar för landet genom att samarbeta med Tories. Per Pettersson skriver om att det nu vänder för Alliansen och hur vänsterpartiet i samarbetet desto mer kommer det svänga. Per Ankersjö, Kent Persson

Läs andra som skriver om liberaldemokraterna, val 2010, Alliansen, Storbritannien

Den ekonomiska krisen fortsättning…

Det senasteveckorna har det nu varit mycket snack om Grekland och dess nära ekonomiska konkurs och vilka spridningseffekter en sådan konkurs skulle få till exempelvis Spanien och Portugal. I detta läge lyckas nu EU:s finansministrar komma överens om ett stödpaket till alla EU-länder, som kan hamna i samma sits som Grekland, men det är bara euroländerna som är garanterat kan få hjälp, , stödpaket kostnad hamnar på hela 720 miljarder euro där IMF lägger in ca 200 miljarder. Vilket är förstås är en del och detta gjorde också effekt på marknaden världen över börserna stig. Själv börjar jag fundera om detta är rätt väg att gå efter att sett filmen Överdos som handlar om nästa finanskris, den är baserad på Johan Norbergs bok den perfekta stormen, som handlar om hur denna finanskris som kom hösten 2008 skapades genom sänkning räntan efter 11/9-attackerna och krisen som skapades av det. En politik där man genom politik såg till att det skulle bli billigare att ta lån för att alla skulle ha råd att äga sitt eget hem, vilket skapade en bostadslånebubbla som till slut blev gigantiskt som kopplades runt hela världen på olika sätt. Likt alla bubblor sprack den också och i denna film får man på ett bra sätt får se detta illustrerat och där de som varande för denna finanskris när ingen trodde det var möjligt att den skulle komma. De förklarade vad som fick den komma till och hur nu politiker bygger upp en ”stimulanspaketsbubbla” som förstås också som kommer spräcka, vilket vi nu sett med Grekland, vilket räddades med ett överstatligt räddningspaket, men kommer detta långsiktigt att räcka? Måste kanske ekonomiskt kraftiga nedgångar få ha sin gång för att den ekonomiska utveckling ska utvecklas dynamiskt. För vad händer annars kommer till slut fortlöpande kriser leda till att fler stater hamnar i Greklands sits och behöver räddas och görs det. Vad händer till slut när land efter land hamnar där, vem ska till slut hjälpa? Kommer vi då hamna i en global ekonomiskt konkurs som slänger oss  in den djupaste ekonomiska depression som världen nånsin skådat för ett tag fram över. Så vi måste vara mycket kritiskt mot alla former av statliga stötdämpare, även om den mot Grekland är bra eller dålig. Jag har svårt att ta ställning då mina ekonomiska kunskaper inte är på den högsta nivån men kolla in filmen, för det rekommendera jag vad du än är övertygad om för lösningar.

Kolla in trailern här nedan:

En sak till kan jag dock säga och det är att Sverige och övriga Europa och världen mår mycket bättre ekonomiskt att ha borgliga regeringar, för att även om det har släppt räddningspaket som allt kan diskuteras, så finns allt en kritiskt vinkel om pengar kastas i sjön, man har en respekt för andras pengar. Vilket inte vänsterregeringar, som på en gång när det går dåligt öser i väg pengar utan att ha en aning hur mycket det långsiktigt hjälper och om det faktiskt är mer positivt på ett långsiktigt plan, utan kollar mer kortsiktigt. Jag vill inte ens tänka på hur Sverige hade sett ut med en rödgrön regeringen denna mandatperiod.

Det jag också vill nämna som en slutklämd i detta inlägg är att poängtera, det vissa inte verkar förstå att detta inte är en kris för euron med det som sker med exempelvis Grekland just nu. Det är kris som skapas av dessa länder dåliga hantering av sin egen ekonomi och att de inte följer valutasamarbetes spelregler. Krisen hade kommit med eller utan euron och förmodligen hade varit värre utan detta valutasamarbete. jag är otroligt stolt över att tillhöra ett parti som står upp för detta samarbete när alla andra gör det så lätt för sig och skyller på euron.

Andra finner som gjort reklam för filmen eller recenserat den är Mark Klamberg som skriver att han förmodligen inte kommer med om alla slutsatser i filmen när han sett den, men att en rödgrön politik definitivt betyder överdos. Joakim Holmertz tycker filmen är mycket sevärd och den förklarar nationalekonomiskt svåra saker på ett enkelt set (där kan jag inte annat än hålla med). Sen göras också av en mycket bra kritiskt analys av denna person som utan sett film när han skrev inlägget ändå skrivit ett mycket bra inlägg varför det också kan bra med vissa ”överdoser” ibland.

Andra bloggar som skriver om överdos, finanskris, ekonomisk kris, räddningspaket, euron

Bidragsbudget där, här Allianstågturné

Igår presenterade vänsterexperimentet sin skuggbudget lite som saker hade redan avslöjat. Det är nu klart på vad man röstar på valet kommer stå mellan en bidragsbudget och en arbetsbudget från Alliansen, senare kommer jag i ett senare inlägg berätta mer noggrant om varför detta är så. I stora drag är så att medan vänsterexperimentet vill sänka skatten för det som inte jobbar och höja bidragen, gör Alliansen det lönsammare att arbeta. Det är ganska tydligt vilket vem som satsar på Sverige och vad som hade hänt om en vänsterregering fått reagera under denna mandatperiod med en finanskris stora budgetunderskott.

Så det är extremt att det blir ett fortsatt alliansstyre detta ska nu alliansregeringen idag åka ut och berätta i en allianstågturné runt Sverige, där min gode partikamrat och vän Amanda Brihed också vunnit med tre andra, välförtjänt, att få åka med. Du kommer kunna följa detta via twitter, då via hashtag #allianstaget, men exempelvis så kommer Amanda Brihed också twittra så följ henne också.

Läs om andra bloggar om Allianståget, Alliansen, val 2010

Presstöd och pressfrihet inte samma sak

Under de senaste dagarna har en debatt kring presstödet förs i traditionell media som ny efter presstödsnämnden beslut om att ge Nationaldemokraternas tidning Nationell Idag presstöd. Först vill jag poängtera att jag tycker om vi nu ska ha ett statligt presstöd så ska det vara i bästa möjliga mån objektiv, vilket jag tycker reglerna är idag. Staten ska inte granska innehållet också för då är man farligt nära att syssla med censur, som vissa partikollegor verka tycka att det låter bra. Samtidigt tycker jag inte att vi ska ha ett presstöd, för presstödet är inte samma sak som pressfrihet, som tyvärr vissa liberaler verka tro. Pressfriheten är en självklarhet för alla liberaler och något som alltid ska vara grundlagsskyddad, man ska alltid ha rätten från att bli hindrad att yttra sin åsikt. Däremot finns det ingen självklarhet i att staten ska hjälpa en att yttra sig. Den ska bara hjälpa till den grad den skyddar allas rätt till att trycka vad dem vill. Annars börjar man prata om det som socialister alltid pratar om rätten till och hur staten också har en skyldig att uppfylla medborgarnas rätten till olika ting som inte är rimligt att ställa.

Det handlar om att den fria marknaden som liberaler står upp för störs av statliga bidrag som presstödet, om inte det finns tillräckligt med många läsare för att hålla spiralen uppe för en tidningen då måste det få ha sin gång. För jag är i tron att finns det en efterfrågan på en liten ort att  granska ens lokal politiker kommer det att finnas det, men är ingen intresserad av att läsa om skandaler i kommunhuset spelar det ingen roll hur mycket statligt stöd en tidning får för ingen kommer läsa om det alla fall. Nu hoppas jag förstås att detta intresse finns och då kommer det också finnas någon form av granskning. Sen kan jag också se att presstöd förr i världen kanske hade en poäng innan Internet för främja åsiktsmångfalden, men med Internet så har möjligheten att uttrycka sig förenklas så oerhört så att bristen av åsiktsmångfald inte kan talas om längre. Är någon irriterad på sitt kommunalråd har dem alla möjliga sätt att nå ut med det på Internet. Sen ska jag också säga att jag ser poängen med åsiktsmångfald, men fortfarande är åsiktsfriheten något staten ska garantera, inte subventionera, utifrån det så blir det förhoppningsvis med en fri marknad inget annat än åsiktsmångfald.

Per Svensson på Sydsvenskan kultursidan sammanfattar kontentan av det jag vill ha sagt väldigt bra: ”Yttrandefrihet är rätten att säga också korkade saker utan att riskera att bli straffad av staten. Yttrandefrihet betyder inte att man har rätt att få betalt av staten för att säga korkade saker.”

Jag blev som folkpartist positivt överraskade att det finns stunder då partiet lever upp till sina liberala ideal:
Ur Folkpartiets partiprogram:
”Det nuvarande presstödet bör upphöra eftersom det konserverar en viss mediastruktur och snedvrider konkurrensen.”

Läs mer om vad jag uttryckt om statligt stöd för att se min rak linje i frågan

Andra som skriver om detta
Maria Byström vill också skrota presstödet. DN ledarsida tycker så med. Kent Persson ställer sig också kritiskt emot stödet och tycker inte att skattebetalarna ska avgöra om dagstidningar överlever eller inte. Expressens ledarsida tycker stödet ska avskaffas och poängtera vilken mångfald till skulle finnas alla fall. Per Ankersjö uttrycker sig på liknande sätt. Mårtensson uttrycker sig också i banorna att Internet förstört presstödet existensberättigade. Mats Persson tycker om att debatten om presstödet kommer och att stödet borde avskaffas. Magnus Andersson konstatera som många andra att det nya medielandskapet gjort presstödet onödigt. Vänsterbloggare, de jag läst alla fall, verkar helt stå upp för dagens system, kan det ligga något egeninstresse där också? Carl Larsson skriver också att han tycker presstödet ska avskaffas.

Läs andra om pressfrihet,

Resultat av 100-kampanjen

100-kampanjen nådde sitt sitt mål med råge, 128 medlemmar värvades till Liberala Ungdomsförbundet (LUF), varav 58 medlemmar värvades i Stockholm. Där jag stod för två av dem. Det visar vilken kraft detta ungdomsförbund har och att vi kommer soppa mattan med de övriga ungdomsförbunden under valrörelsen. Man börjar se också hur avståndet mellan blocken minskar .

Gå med i detta aktiva och frihetsälskande förbund, medlemskapet är gratis. Så du får väldigt mycket för ingenting. Lär dig mycket och träffa trevliga människor över hela Sverige.

Andra som jag sett skriver om detta
Frida Simonsson , Odelberg, Amanda Brihed, Sebastian Bjernegård . Hannah Ström hur bra LUF är!

Läs andra som skriver om Liberala ungdomsförbundet, LUF, kampanj, 100-kampanjen