Tag Archives: Människorätt

Öppet brev till Anna Steele (FP): ”Rösta nej till Datalagringsdirektivet!”

Öppet brev till Anna Steele (FP): ”Rösta nej till Datalagringsdirektivet!”

 
Hej Anna!
 
Vi unga liberaler i Södertörn hoppas du står upp för den liberala värderingar och EU:s grundläggande värden, som fastställs i Europakonventionen. Detta innebär att du ska rösta nej till datalagringsdirektivet, något annat alternativ finns inte. Vi vill vara stolta över att vara medlemmar i Folkpartiets ungdomsförbund och ha dig som vår represenant, och vi ser därför gärna att du röstar nej! Om du och resterande Riksdagsgrupp inte röstar nej så kommer vi vara allt annat än stolta över detta.
 
Datalagringsdirektivets effekter i de medlemsstater döms till och med ut av EU-kommissionens utvärdering. Om det nu som liberal ska gå försvara direktivet, måste det finnas väldigt starka argument som gör att den integritetsinkränkning som den innebär kan vägas upp mot lika stark förhöjd äkta säkerhet, som i förlängningen skapar mer frihet för individen än vad direktivet från börjar tar bort.
 
 
 
 
Läs andra om det öppna brevet Martin Hall, Marcus Rosander 
 

Ingen ”kompromiss” som är acceptabel

I dag släpptes nyheten att kravet på sterilisering vid könsbyte kommer vara kvar efter att KD fått med sig de andra borgliga partierna på detta, det som ändras i lagen att man måste vara svensk medborgare och ogift för att få genomgå. Det är bra ändringar, men den största frihetsinskränkningen behålls fortfarande, tvångsteriliseringen vid könsbyte.  Detta gör att de andra förändringar är mer kosmetiska då kravet på vara ogift varit en ”miss” från när man införde könsneutrala äktenskap.

Därför är det helt  oacceptabel att regeringen göra detta och att de andra allianspartierna låter KD bestämma. Centerpartiet och framför allt Folkpartiet Liberalerna med Barbro Westerholm i spetsen borde vägrat något annat än att tvångsteriliseringen slopas och sagt om ni inte går med på detta går det via ett utskottsinitiativ där det finns majoriteten med hjälp av oppositionen.

Att den största HBT-förkämpen Barbro Westerholm kallar detta för något vi: ”Det här kan man leva med”. Kan vi verkligen det? Möjligtvis kan jag och Barbro och många andra som inte står inför detta eller har drabbas av. De många människor som har drabbats eller står inför detta, kan med största sannolikheten, inte leva med det.

Jag är liberal, medlem i Folkpartiet Liberalerna och alltid tyckt Alliansen varit bra för Sverige och dess befolkningen. Alliansen innebär kompromisser och där får man leva med att inte alltid få som man vill, men någonstans måste gränsen gå för hur mycket man accepterar. Detta gränsen har nu nåtts, så liberala ledamöter i Alliansen se detta och gör ett utskottsinitiativ. Så snälla Barbro, vet att du är en av dem klokast i Riksdagen, so do it!

Gammelmedia: DN, DN 2Sydsvenskan, SvD,

Nya medier: Beeelzebjörn, Nyheter 24, Christoffer Fagerberg

Andra om detta: RFSL, Liberala Ungdomsförbundet Storstockholm

Dags att rikta blickarna mot Syrien!

Nu har Gathafi i Libyen störtas, om än fortfarande på fri fot och supportrar som fortfarande inte lagt ner vapnen. Den arabiska våren går framåt, men ännu har den inte segrat. I Syrien så har det rapporteras om om minst 100-tals döda sen demonstrationerna där började i våras. FN har gått tillbaka till sitt gammal vanliga jag där Ryssland och Kina blockerar kraftfulla resolutioner mot den syriska regimen. EU och USA har infört sanktioner på egen hand, amerikanska och europeiska ledare har även uttryckt starka ord mot regimens attacker mot Syriens befolkning.

Något måste göras, jag är inte främmande för ett militärt ingripande där kanske Turkiet är ledande i NATO- operationen. För att bara sitta här i Europa och i Peking och se på är vidrigt. Alla stater har en skyldighet att skydda sin befolkning när de inte gör det utan skjuter mot den istället måste det internationella samfundet rycka in, framför allt när man märker att inga diplomatiska påtryckningar funkar.

Jag skulle därför säga att vi nästintill passerat den gränsen då alla andra lösningsalternativ har passerat, även om verktyg som att helt klippa diplomatiska band finns kvar, som att stänga ambassader. Nu måste Assad stoppas, med alla möjliga internationella lösningsverktyg.

Andra som skriver om detta är Liberala UngdomsförbundetIda Mörk, Bonnie Peterson, Bawar Ismail, Dana Pourkomeylian, Cecilia Johansson, Frida Simonsson, Yacob Rajes, Hanna Lindqvist

Här är lite av detta som skrivits i svenskspråkig media, dock skrivs inte mycket alls, DN:  ”Sex dödade av syriska säkerhetsstyrkor ”, SvD ”Syrisk åkagare hoppar av”, YLE: ”Syrisk militär fortsätter attackera civila” YLE: ”Blodig söndag i Syrien”

Det här med medborgarskap

På Liberala ungdomsförbundets kongress för några veckor sen fattades efter intensiv debatt beslut om att ett test på lagar och regler som ska utföras på svenska ska införas för att bli svensk medborgare. Detta ledde till att det största distriktet, mitt hemdistrikt reserverade sig å det starkaste mot beslutet. Det var nog en av de mer kontroversiella besluten kongressen tog och det var de absolut mest uppmärksammade beslutet i medierna efteråt.

Innan jag  kommer in på min åsikt om test så måste jag säga även om man kritiskt mot test behöver man inte var kritiskt medborgarskap som sådant.  Ja, medborgarskap är av princip selektivt, men måste man göra det mer selektiv genom att införa kunskapstest för dem som inte haft turen att födas som svenska medborgare? Jag kan hålla med om att det är mer godtyckligt i dag med olika tidsgränser beroende vilken del av världen du kommer från. Dock är ju inte tidsgräns per se godtyckligare än medborgartest så länge det är samma tidsgräns för alla. Medborgartest är mer selektivt, då ett test är något inte alla klarar av med tidsgränser klarar alla av.

Ställer mig väldigt kritiskt till medborgarskapstest, som många andra debattörer har poängterat handlar det om att man ställer krav på hen som kommer genom Sveriges gräns, men hen som föds av föräldrar med svensk medborgarskap har det helt kravlöst för att få ha sitt svenska medborgarskap, visst hen har en svensk obligatorisk grundskola att gå igenom, dock kan hen faila det totalt men fortfarande har de medborgarliga rättigheterna kvar.  Även om man då skull ersätta obligatorisk test med obligatorisk kurs,  har man krav på godkänt för att erhålla medborgarskap ställer man högre krav på de som kommit genom Sveriges gräns än de som kommit genom föräldrar med svenskt medborgarskap. Förespråkarna pratar  om att att man blir ”Med ett test motiverar man människor, man förväntarsig resultat och undgår problemet att människor enbart går på en obligatorisk kurs utan att egentligen ta till sig något.”, där har vi också ett argument mot svensk grundskola. Ingen har riktigt förklarat för mig varför bara för man haft tur att födas med föräldrar med svensk medborgarskap så ska man få medborgarskap kravfritt, svaret har bara varit att man redan har har sånt krav, men det har jag redan sagt det har man inte. Om då förespråkarna går fram och säger att testet ska gälla alla  och ingen ska få svensk medborgarskap automatiskt tycker jag man är konsekvent, kommer jag förmodligen ha andra principiella invändningar emot.

Då ska jag också vara principiellt konsekvent, jag är oerhört tveksam till medborgarskapet som idé. Talet om medborgarliga rättigheter och att det ska vara särskilja mänskliga rättigheter, förstår jag inte om jag bor på en geografisk plats ska jag väl få all rätt att påverka det politiska styret där och ingen annan ska göra bedömning om jag ska ha den rätten, lika självklart som jag ska ha rätt att flytta dit. Sen att medborgarskapstest ska fyllas med ett språktest, att det exempelvis bara ska få göras på svenska, blir också fel. Varför är det så självkart att Sveriges språk allt förevigt ska vara svenska? Nej det är ingen självklarhet,  då kan man inte bygga en gemenskap runt det. Av samma skäl är jag emot att svenskan blev officiellt språk i Sverige 2007. Vilket språk som talas ska de facto i Myndighetssverige avgöras vad som är mest praktiskt. Att överhuvudtaget bygga gemenskap eller lägga grund för det från statligt håll är fel. Gemenskap är viktigt att känna, men staten ska inte bygga den. Så jag är emot av principiella skäl medborgarskap, framför allt den härstamningsprincip som det svenska bygger på. Dock kan jag i dagens läge se av pragmatiska skäl varför medborgarskap fyller en funktion,  framför allt så blir det väldigt fel om bara ett land avskaffar medborgarskapet. Frågan måste lösas på global nivå och för det måste världens stater bestå av moderna demokratiska rättsstater, vilket vi  alla vet inte världen består av i dag. Dock kan härstamningsprincip tas bort, dock är det av pragmatiska skäl bra om alla som föds innanför Sveriges gränser blir medborgare och alla andra bara behöver söka det om de vill ha det. Kan finnas skäl för nåt undantag där, dock kan jag inte peka på det nu. Integration tar man som viktigt bit i denna fråga, dock är och ska integration handla om att människor inte ska leva i ekonomisk utanförskap eller på något sätta ofrivillig utanförskap. Därför är förstås SFI viktigt och man ska där erbjudas kurser, om man inte har arbete ska det vara obligatorisk för att få hjälp. I kurserna ska också ingå grundläggande samhällskunskap. Det viktiga slutmål för liberal integrationspolitik är att ingen individ ska vara ofrivilligt utanför  samhället.

Som sista del  av inlägget känner jag behov att ta upp detta med ”svenskhet”, för det har används som viktigt argument för kunskapstest för att på så sätt knyta ”svenskhet” till något annat än kulturellt mm. Jag tycker det också att det är viktigt att få bort detta, men kan det verkligen på något sätt göras med hjälp av staten och är det önskvärt. Ska inte individen helt själv få bedöma när den är  en del av svensk gemenskap eller någon annan gemenskap för den delen, inga andra ska göra det varken grupper av individer eller staten.

Andra om medborgarskap och medborgarskapstest: Simon Hedin Larsson, Alliansfritt 2 Clara Sandelind, Agnes Hedberg, Expressens ledarsida, Anna Ekström, Ulf Bjereld, Niklas Odelberg, Absolute Banana. André Nilsson, Bawar Ismail, Benny Lindholm, Adam Cwejman

Läs andra bloggar om medborgarskap, medborgarskapstest,integration, människorätt, det öppna samhället

Det borgliga uppdraget och liberala är två olika saker

Under hösten startade SvD debatt kring det nya borgliga uppdraget, genom att exempelvis skriva, ”det handlar inte bara om pengar”. Vilket är helt rätt uttryckt, men sen kommer Anders Lindner ändå in på just sånt som antyder hur man får en ökad långsiktig ekonomisk utveckling. Det är en viktiga aspekt som man bör diskutera, men när man pratar om den borgliga uppdrag, pratar man om vilket uppdrag liberaler och konservativa har tillsammans. Dock finns det betydligt viktigare frågor som handlar om värderingsfrågor som integritet, HBT-rättigheter, globaliseringens sociala aspekt, där är de konservativa i stora drag är liberalismens stora motståndare. Så det gäller för Sveriges liberala krafter att samlas för att diskutera just detta för att få fram ett starkt och tydligt liberalt uppdrag för den för framtiden, som då inte bara handlar om ekonomisk liberalism, där liberalerna kan med all sannolikhet samarbeta med de konservativa när liberalerna gjort sin självrannsakan för sitt nya uppdrag.

Adam Cwejman lyfter ett par intressanta frågor för liberalismens framtid efter vågona av FP och C samgåendedebatten.
1) Finns det ett egenvärde av flera partier som identifierar sig som liberala?
Jag har redan tidigare diskutera denna fråga där jag ifrågasätter behovet med flera liberala partier än ett. Förstås kan det finnas fördelar med flera liberala partier, en del pratar om liberal konkurrens, där flera håller varandra på mattan genom att de liberala väljarna kan säga ifrån om ett visst liberalt parti någon gång avviker från liberal politik. Andra hävdar också att det inte finns en nån gemensam grund för alla liberaler av alla former att sämjas i ett parti. Gemensamma grunden skulle jag säga inte saknas, det beror förstås hur djupt man kollar, den gemensamma grunden är, ganska abstrakt, i äganderätten, som konkret utformas i rätt till privatliv och andra viktiga grundläggande individuella rättigheter. Det kan nog finnas poänger för liberal konkurrens, men i dagsläget känner jag att vi liberaler behöver samlas och ta till vara på vår bredd, för stärka ställningen i svensk politik, men det gäller andra länder också specifikt Danmark där den liberala celldelning har gått långt. Framför allt för att dem liberaler som finns i FP kan marginaleras av det s k batongliberalerna och liberaler i C finns där utan starka rötter än så länge så rädslan till centern kan svänga mot andra spår är lätt att oroa sig för. Därför är en samgående bra för att dessa frihetliga liberalerna kan förstärka sin position i ett ihopslaget parti. Sen är de nog bra för det nya partiet att skapa nära samarbeta med andra liberala små partier, för att försöka hitta gemensamma närmare och därmed övertyga om att det nya partiet kommer bli ett riktigt liberalt så att den liberala celldelning stoppas. Men också föra dialog med utomparlamentariska liberala krafter.
2) Fungerar den nuvarande uppdelningen för att formulera liberala politiska förslag effektivt?
Det går helt klart för båda det mest liberala riksdagspartierna formar ihop liberala förslag ibland, men chansen är att det minskar om batong”liberalerna” respektive bönderna dominera partierna mer och mer. Därför är det som det ser ut nu ett bredare liberalt parti det mest önskvärda. Framför allt kan det finnas en risk allt redan är kört, när FP arbetat fram sitt nya partiprogram och C haft debatt om partiets framtid som inte ledde i en liberal riktning. Därför är det viktigt att den fråga om samgående diskuteras och att ett nära samarbete mellan partiernas liberala krafter samverkar så att det kanske kan förhindra att nåt av partierna väljer en väg där liberalism en gång för alla lämnar partierna.
3) Vad bör framtida liberal politik inrikta sig på, både innanför och utanför de etablerade riksdagspartierna?
I den ekonomiska politiken är liberalismen i dag stark, där som jag nämnt finns det i det borgliga uppdraget. Den ekonomiska liberalismen, en fri marknad är i dag en hegemoni i ekonomisk teori, nästintill. Det finns inget direkt trovärdig teori som uppmanar den, det finns olika typer teorier hur fri marknad kan vara, men inte mer än så. Därför behöver liberaler samlas mer kring värderingar, slåss för bryta ner struktur som stoppar individens fria val, förändra synen på sexualiteten och könen, som än i dag även lyckas påverka lagstiftning. Att göra äktenskap antalsneutrala, stoppa tvångsterileringar av individer som känner på nåt sätt att de måste byta sitt biologiska kön. Sen att stå upp mot en allt intensivare övervakning som motiveras med att skydda grundläggande rättigheter, men egentligen monteras de ner. Vara där som en stark kraft som står för alla aspekter av globalisering, även den sociala, fri rörlighet, öka samarbete internationellt och demokratisering över hela världen. Stå upp emot att samhällen sluter sig. Detta är vad det liberala uppdraget måste fyllas med.

4) Vad saknas i den svenska liberalismen idag inom partiväsendet?
Det saknas ett tillräckligt starkt parti med som har sin dominerade kraft av liberaler. Det behövs för att det liberala uppdrag ska tas på allvar.
5) Saknas det något i den ”borgerliga” idédebatt som Svenska Dagbladet initierat, behövs ett alternativ till denna, kanske även med andra svar?
Som hela inlägget har argumenterat för det behövs en liberal idédebatt om det liberala uppdraget.
6) Vilken framtida väg bör Folkpartiet ta givet att vi kan komma fram till några av svaren på frågorna ovan.
Sammanslagning för att garantera liberalismens fortsätta framgång i FP.

Andra som skrivit om Centerliberalerna; Helen Törnqvist (C) tro på liberal konkurrens, men samtidigt en idédebatt inom Alliansen, tillsammans. Fredrick Federely (C) stödjer tanken om sammangående. Olov Lindqvist (FP) tro inte på idén på grund av historiska skäl framför allt, den liberala idétraditionen saknas i centern, tro inte heller en i ihopslagning skulle leda till ett större liberalt parti, mer ett större moderat parti. Gabrielle Peteri argumenterar på liknade sätt. Martin Hall funderar kring detta. Rasmus Jonlund lyfter fram två specifika frågor, partikulturen som en del andra & sen kulturpolitiken, den sista nämnda så är den inte så svår för LUF har liknade kulturpolitisk ställningstagande. Kolla också in Adam Cwejmam & Magnus Andersson framträdande hos Ohlininstitutet.

det liberala uppdraget;
Jag vill uppmana liberala bloggare att just skriva om det liberala uppdraget (ping Victor Zetterman, Joakim Holmertz, Bawar Ismail, Bonnie Peterson, Christoffer Fagerberg, Amanda Brihed, Annika Beijbom, Mathias Sundin och massa andra andra, skriv!)

Andra som skriver om visioner, liberalism, borglighet, liberala framtidsfrågor

Året som gått

Nu har ett nytt år börjat och jag hoppas att detta blir omstart för mitt bloggande för under hösten försvann detta alldeles för mycket  från min agenda. Som mycket annat, även studierna, men nu har jag återfunnit ny energi (energikällan hemlig), Dock har jag skrivit en del under 2010 innan hösten för det var då mitt bloggande kom igång på allvar, framför allt så bedrev jag valrörelse på bloggen framtill sommarens slut. Här kommer lite godbitar.

Ett av dem första inlägg som kom upp handlade om min min personvalskampanj, går man tillbaka och ser, sen kollar på resultat var planering lite overkill; det blev ingen dörrknackning, kampanjkicikoff, kampanjmaterialet från FP blev över. Min första persinvalskampanj gick inte som jag tänk mig. Men jag är 100 gånger mer fylld av kampanjerfarenheter, så nästa gång så!

Senare gav jag mig också in sjukförsäkringsdebatten och redde ut vad jag tyckte, står för varenda ord. Dock är det nu bra att det lyfts fram att det behövs förändringar som gör att människor fastnar mellan stolarna för en alltför enkel reform av en komplex fråga.

Det uppstod också debatt kring det öppna samhällets försvar, i början av 2010. I denna debatt la jag mig i med ett inlägg som verkade få en stor uppskattning.

Jag har också försökt med bloggade att få upp Europa på valrörelsens agenda och varför Euron faktiskt fortfarande är bra. Där också visat att jag tycker EU gör dåliga saker en hel del.

Jag valdes in som styrelseledamot för Människorärttsnätverket Svart Måndag, kändes bra. Dock synd att jag inte lagt ner tillräckligt på detta. Framför allt då jag senare valdes till förste vice ordförande.

Den republikanska frågan har också varit het på bloggen, mest på grund av bröllopet.

Under året har jag också blivit invald i SöderS kårfullmäktige. Det känns kul och spännande att fått inblick i kårlivets innersta rum.

Det har skrivit om en del annat och under hösten har skrivit om valanalys, ändrad ståndpunkt gällande delning av Botkyrka , tendenser av liberal celldelning som jag tycker är sorgligt. Sen också startande av Unga Republikaner. Det finns en del annat jag gärna tagit mig tid jag velat kommenterat under hösten, då wikileaks, vilken ni kanske kan lista ut vad jag står i med tanke på texten till höger.

God fortsättning på detta bloggår 2011!

Andra med årskrönikor Bawar Isnail, Fredrik Antonsson aka. tokmoderaten

Läs andra bloggar om årskrönika, 2010, blogg,

I dag är dagen för en europeisk kulturnatt!

Detta datum i den europeiska historien är en stor dag, både för hemska händelser och glädje. Denna dag 1938 så skedde kristallnatten som var starten på den förintelse där 6 miljoner människor, som var judar förlorade sina liv, plus även ett antal andra miljoner som homosexuella, romer och så vidare. Detta är också dagen då den mur som delade Berlin rivits ner och staden öppnades upp, dock är det också en dag då de tragiska bombningarna av bron Stari Most i Bosnien som delade den bosniska stadens etniska grupper. Därför kommer vi som ingår i Folkpartiet Stockholms läns EU-nätverk, EU-liberalerna att samla till en ljusmanifestation där vi tänker marschaller för att minnas detta, delar ut bullar och kaffe. Vi hoppas som många som möjligt vill komma för att ta ställning för de öppna samhället och införa en tradition i vit mörkret då tyvärr många från Europas mörker krafter har många manifestationer i historisk glömskhet, för intolerans. Detta hoppas vi ska bli en europeisk kulturnatt nästkommande år, som Stockholm Stad anordnar med flera, så vi kan fylla vintermörkret med ljus. Vi måste påminna om historien och aldrig glömma Europa mörkaste historia som faktiskt har skett under vår livstid. Om det menas allvar med ”aldrig mer” måste alla veta vad som har hänt och där vi alla ett ansvar!

Så är du internationalist och Europavän så hoppas jag vi ses mellan 16.30 till 18.00 utanför stadsteatern mittemot Wayne’s Coffee på Drottninggatan!

Läs också Pernilla Bergqvist, Victor Zetterman

Andra som skriver om kristallnatten, berlinmuren, bron Stari Most, europeisk kulturnatt