Öppet brev till Anna Steele (FP): ”Rösta nej till Datalagringsdirektivet!”

 

Hej Anna!

 

Vi unga liberaler i Södertörn hoppas du står upp för den liberala värderingar och EU:s grundläggande värden, som fastställs i Europakonventionen. Detta innebär att du ska rösta nej till datalagringsdirektivet, något annat alternativ finns inte. Vi vill vara stolta över att vara medlemmar i Folkpartiets ungdomsförbund och ha dig som vår represenant, och vi ser därför gärna att du röstar nej! Om du och resterande Riksdagsgrupp inte röstar nej så kommer vi vara allt annat än stolta över detta.

 

Datalagringsdirektivets effekter i de medlemsstater döms till och med ut av EU-kommissionens utvärdering. Om det nu som liberal ska gå försvara direktivet, måste det finnas väldigt starka argument som gör att den integritetsinkränkning som den innebär kan vägas upp mot lika stark förhöjd äkta säkerhet, som i förlängningen skapar mer frihet för individen än vad direktivet från börjar tar bort.

 

 

 

Nedan följer EU-kommissionen egna utredning om DLD:

http://ec.europa.eu/commission_2010-2014/malmstrom/archive/20110418_data_retention_evaluation_en.pdf

http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/11/484&format=HTML&aged=0&language=EN&guiLanguage=en

Mvh, styrelsen för Liberala ungdomsförbundet Södertörn

 

Läs andra om det öppna brevet Martin Hall, Marcus Rosander 

 

Andra om #DLD  Benny Lindholm i UNT, LUF Uppsala, Bawar Ismail, Sarah Ullbrand

Ingen ”kompromiss” som är acceptabel

I dag släpptes nyheten att kravet på sterilisering vid könsbyte kommer vara kvar efter att KD fått med sig de andra borgliga partierna på detta, det som ändras i lagen att man måste vara svensk medborgare och ogift för att få genomgå. Det är bra ändringar, men den största frihetsinskränkningen behålls fortfarande, tvångsteriliseringen vid könsbyte.  Detta gör att de andra förändringar är mer kosmetiska då kravet på vara ogift varit en ”miss” från när man införde könsneutrala äktenskap.

Därför är det helt  oacceptabel att regeringen göra detta och att de andra allianspartierna låter KD bestämma. Centerpartiet och framför allt Folkpartiet Liberalerna med Barbro Westerholm i spetsen borde vägrat något annat än att tvångsteriliseringen slopas och sagt om ni inte går med på detta går det via ett utskottsinitiativ där det finns majoriteten med hjälp av oppositionen.

Att den största HBT-förkämpen Barbro Westerholm kallar detta för något vi: ”Det här kan man leva med”. Kan vi verkligen det? Möjligtvis kan jag och Barbro och många andra som inte står inför detta eller har drabbas av. De många människor som har drabbats eller står inför detta, kan med största sannolikheten, inte leva med det.

Jag är liberal, medlem i Folkpartiet Liberalerna och alltid tyckt Alliansen varit bra för Sverige och dess befolkningen. Alliansen innebär kompromisser och där får man leva med att inte alltid få som man vill, men någonstans måste gränsen gå för hur mycket man accepterar. Detta gränsen har nu nåtts, så liberala ledamöter i Alliansen se detta och gör ett utskottsinitiativ. Så snälla Barbro, vet att du är en av dem klokast i Riksdagen, so do it!

Gammelmedia: DN, DN 2, Sydsvenskan, SvD,

Nya medier: Beeelzebjörn, Nyheter 24, Christoffer Fagerberg

Andra om detta: RFSL, Liberala Ungdomsförbundet Storstockholm

Löftesbrott! Vänta er storm igen

Nu har regeringen tillsammans med socialdemokraterna kommit överens om att nu ge Säpo tillgång till FRA-shoppen där man får tillgång till signalspaningen. Detta var den integritetsstärkande som kom av FRA-stormen för att få med sig det kritiska riksdagsledamöterna som var var beredda att riva upp lagen om inte regeringen var beredda att göra nåt.

FRA-lagen är i sin konstruktion extremt farlig för vårt fria och öppna samhälle, ett steg som Ipred och datalagringsdirektivet. Där det tillsammans leder oss till ett övervakningssamhälle, ett ofriare och ett mer stängt samhälle. Kompromissen var en väldigt lite förbättringar och den lilla förbättringen vill nu regeringen och socialdemokraterna helt riva upp och ge Rikskrim och Säpo tillgång till signalspaningen. Över våra mail, sms och annan digital kommunaktion.

Regeringen bestås ha två liberala partier, med en av partiledarna från dem som var en av de kritiska rösterna från FRA-stormen 2008. De måste stå upp för sina liberala ideal och stoppa den förändring. För försvaret av vår frihet.

Sen tro de att det räcker att ha en allmän integritetsutredning för förberedda den på andra områden, den är ju redan övergiven med FRA-lagen. Varför låtsas som det inte är så?

Läs Mark Klambergs frågor till Regeringen och Socialdemokraterna ang. deras överenskommelse. Se också Henrik Alexandersson. Läs Tove Henriksson på Frihetligt, som ideologiskt på klart sätt varför detta är fel.

Se vad jag skrivit tidigare om FRA-lagen

Det var en novemberdag 2003…

Det var en novemberdag 2003 som jag egentligen hittade till denna hemsida där jag kunde bli medlem i den där organisationen. Nu sitter jag här en novemberkväll åtta år senare. Tiden går fort, gick på min första aktivitet i februari 2004 som var Liberala Ungdomsförbundet Storstockholms årsmöte, även om Basliberal 2004 skulle varit första gången, men något strulade till sig, fick inte information som jag skulle så visste hur, var och när. Sen dess har jag alla fall inte ångrat en minut av att jag in i denna underbara organisation, jag har utvecklats enormt under dessa år i organisationen, både personligt och politiskt. Träffat och lärt känna så fina människor. Allt kommer fortsätta förstås, men inte på samma sätt, tro jag, för på nåt känns som att dessa åtta år är en milstolpe, kanske där jag mest ska reflektera kring det som varit.

Jag är inne på min tredje förbundsordförande Adam Cwejman, den som var när jag gick med vara Fredrik Malm, Frida Johansson Metso är den som jag har upplevt en hel ämbetsperiod ännu så länge. Jag är inne på min femte distriktsordförande André Nilsson, när jag gick med var det Kira Repka till 2005, sen kom Rebecca David under mindre än ett år, sen Diana Walhager till december 2007,  sedan den nuvarande förbundssekreteraren Christoffer Fagerberg till 2011. 2010 var min andra riksdagsvalrörelse, 2009 var min andra Europaparlamentetsvalrörelse med 2004 som den första då jag inte var så aktiv i valrörelsen. Mellan allt detta har jag suttit fyra år i LUF Södertörns styrelse i olika positioner mellan maj 2004 till januari 2009. Sen december 2007  har jag varit direktvald av LUF Storstockholms medlemmar för att vara med i distriktsledningen.

Det har varit mycket givande år och det kommer i framtiden med all sannolikhet vara lika givande! Tack för det första 8 åren Luf! Älskar dig!

11 september 2001 – dagen som förändrade mig och världen

I dag är det den 11 september 2011, tio årsdagen på den allvarligaste attack på de fria samhället som skett på länge. Den förändrade och påverkade också ett helt decenniums skeenden på politisk, kulturellt och ekonomisk plan. Politiskt så ökade man kontroll över människors vardag, privatlivet har krympt till förmån till offentlig kontroll. Det var den direkta reaktion och efterföljande årens reaktion på attackerna den 11 september 2001. Nu i efterhand har vi alla de här kontrolllagarna, men samtidigt har politikerna lärt sig hantera liknade attackerna det senaste året, ett exempel är Jens Stoltenberg, Norges statsminister som efter attacken på Utöya och i Oslo var tydlig med att det är viktigt att vi nu står upp för det öppna samhället. All de människor som dog och drabbas direkt på olika sätt ska i dag hedras och det hedras bäst genom att vi står upp för öppenheten och demokratin och inte bryter ner den som terroristerna var ute efter.

Den dag var också av stor betydelse och förmodligen ödesdag i mitt liv. Jag minns fortfarande hur jag satt och kollade på nåt på teve efter skolan och min mamma kommer hem och  byter kanal och då ser jag hur ett plan har flugit in i World Trade Center och sen tro jag också jag ser hur nästa plan flyger i nästa torn. Detta ögonblick i historien fick mig att vakna, som tolvåring pojke, mitt samhällsintresse väcktes där. Från den dagen gjorde jag en daglig nyhetsbevakning.  Två år senare november 2003 gick jag med i Folkpartiets ungdomsförbund, Liberala Ungdomsförbundet, där började också min politiska utvecklingen. Där är jag fortfarande medlem och aktiv efter 8 år, i åtta år har har jag ägnat stora delar av min vakna tid åt politik och detta förbund och även sen 2006 partiet också.

Detta är exempel på, från även mitt egna personliga plan, hur 11 september 2001 har påverkat en helt decennium. Och det kommer sätta en prägel långt framöver tills nästa stora milstolpe kommer för mänskligheten och efter detta kommer också denna period att klassificeras av framtidens människor. Vad den kommer kallas kan man aldrig veta när man är i mitt in den, man måste först se det absolut slutgiltiga resultat av det.

Den dag har jag ägnat en stor del av dag att tänka på offren från 11 september 2001.

Läs mer från andra bloggar på 9/11 Marcus Rosander , Mathias Sundin, Bawar Ismail, Tokmoderaten, Frihetssmedjan, Bonnie Peterson, Johnny Munkhammar, Peter Andersson

Det här med medborgarskap

På Liberala ungdomsförbundets kongress för några veckor sen fattades efter intensiv debatt beslut om att ett test på lagar och regler som ska utföras på svenska ska införas för att bli svensk medborgare. Detta ledde till att det största distriktet, mitt hemdistrikt reserverade sig å det starkaste mot beslutet. Det var nog en av de mer kontroversiella besluten kongressen tog och det var de absolut mest uppmärksammade beslutet i medierna efteråt.

Innan jag  kommer in på min åsikt om test så måste jag säga även om man kritiskt mot test behöver man inte var kritiskt medborgarskap som sådant.  Ja, medborgarskap är av princip selektivt, men måste man göra det mer selektiv genom att införa kunskapstest för dem som inte haft turen att födas som svenska medborgare? Jag kan hålla med om att det är mer godtyckligt i dag med olika tidsgränser beroende vilken del av världen du kommer från. Dock är ju inte tidsgräns per se godtyckligare än medborgartest så länge det är samma tidsgräns för alla. Medborgartest är mer selektivt, då ett test är något inte alla klarar av med tidsgränser klarar alla av.

Ställer mig väldigt kritiskt till medborgarskapstest, som många andra debattörer har poängterat handlar det om att man ställer krav på hen som kommer genom Sveriges gräns, men hen som föds av föräldrar med svensk medborgarskap har det helt kravlöst för att få ha sitt svenska medborgarskap, visst hen har en svensk obligatorisk grundskola att gå igenom, dock kan hen faila det totalt men fortfarande har de medborgarliga rättigheterna kvar.  Även om man då skull ersätta obligatorisk test med obligatorisk kurs,  har man krav på godkänt för att erhålla medborgarskap ställer man högre krav på de som kommit genom Sveriges gräns än de som kommit genom föräldrar med svenskt medborgarskap. Förespråkarna pratar  om att att man blir ”Med ett test motiverar man människor, man förväntarsig resultat och undgår problemet att människor enbart går på en obligatorisk kurs utan att egentligen ta till sig något.”, där har vi också ett argument mot svensk grundskola. Ingen har riktigt förklarat för mig varför bara för man haft tur att födas med föräldrar med svensk medborgarskap så ska man få medborgarskap kravfritt, svaret har bara varit att man redan har har sånt krav, men det har jag redan sagt det har man inte. Om då förespråkarna går fram och säger att testet ska gälla alla  och ingen ska få svensk medborgarskap automatiskt tycker jag man är konsekvent, kommer jag förmodligen ha andra principiella invändningar emot.

Då ska jag också vara principiellt konsekvent, jag är oerhört tveksam till medborgarskapet som idé. Talet om medborgarliga rättigheter och att det ska vara särskilja mänskliga rättigheter, förstår jag inte om jag bor på en geografisk plats ska jag väl få all rätt att påverka det politiska styret där och ingen annan ska göra bedömning om jag ska ha den rätten, lika självklart som jag ska ha rätt att flytta dit. Sen att medborgarskapstest ska fyllas med ett språktest, att det exempelvis bara ska få göras på svenska, blir också fel. Varför är det så självkart att Sveriges språk allt förevigt ska vara svenska? Nej det är ingen självklarhet,  då kan man inte bygga en gemenskap runt det. Av samma skäl är jag emot att svenskan blev officiellt språk i Sverige 2007. Vilket språk som talas ska de facto i Myndighetssverige avgöras vad som är mest praktiskt. Att överhuvudtaget bygga gemenskap eller lägga grund för det från statligt håll är fel. Gemenskap är viktigt att känna, men staten ska inte bygga den. Så jag är emot av principiella skäl medborgarskap, framför allt den härstamningsprincip som det svenska bygger på. Dock kan jag i dagens läge se av pragmatiska skäl varför medborgarskap fyller en funktion,  framför allt så blir det väldigt fel om bara ett land avskaffar medborgarskapet. Frågan måste lösas på global nivå och för det måste världens stater bestå av moderna demokratiska rättsstater, vilket vi  alla vet inte världen består av i dag. Dock kan härstamningsprincip tas bort, dock är det av pragmatiska skäl bra om alla som föds innanför Sveriges gränser blir medborgare och alla andra bara behöver söka det om de vill ha det. Kan finnas skäl för nåt undantag där, dock kan jag inte peka på det nu. Integration tar man som viktigt bit i denna fråga, dock är och ska integration handla om att människor inte ska leva i ekonomisk utanförskap eller på något sätta ofrivillig utanförskap. Därför är förstås SFI viktigt och man ska där erbjudas kurser, om man inte har arbete ska det vara obligatorisk för att få hjälp. I kurserna ska också ingå grundläggande samhällskunskap. Det viktiga slutmål för liberal integrationspolitik är att ingen individ ska vara ofrivilligt utanför  samhället.

Som sista del  av inlägget känner jag behov att ta upp detta med ”svenskhet”, för det har används som viktigt argument för kunskapstest för att på så sätt knyta ”svenskhet” till något annat än kulturellt mm. Jag tycker det också att det är viktigt att få bort detta, men kan det verkligen på något sätt göras med hjälp av staten och är det önskvärt. Ska inte individen helt själv få bedöma när den är  en del av svensk gemenskap eller någon annan gemenskap för den delen, inga andra ska göra det varken grupper av individer eller staten.

Andra om medborgarskap och medborgarskapstest: Simon Hedin Larsson, Alliansfritt 2 Clara Sandelind, Agnes Hedberg, Expressens ledarsida, Anna Ekström, Ulf Bjereld, Niklas Odelberg, Absolute Banana. André Nilsson, Bawar Ismail, Benny Lindholm, Adam Cwejman

Läs andra bloggar om medborgarskap, medborgarskapstest,integration, människorätt, det öppna samhället

Nätverket Libereko

I går närvarande jag på ett första föredrag om liberal ekonomisk politik med efterföljande diskussion . Föredraget hölls av Magnus Henrekson, som kom med ett antal aha-upplevelser, men också mer av bekräftade av vilken politik som måste föras. Det huvudsakliga är hur vi inte får ha en politik som missgynnar att folk flyttar till urbaniserade områden,  som görs för att det är det mest gynnsamt för en själv. Det är också bra för den ekonomiska utvecklingen. Bland aha-upplevelserna var det att Sverige har per capita mer företagare än USA. Dock det som saknas är företags chans att växa som jag sedan tidigare känner till. Sen är fokuseringen på åldringsproblemet, att allt färre ska betala för allt fler, inte det akuta behovet utan antalet i strukturellt utanförskapet. En ganska rolig aha-upplevelse var att hälften av alla företag med mindre än 50 anställda inte har kollektivavtal. Det känns skönt att det går att verka utan detta avtal i Sverige, men sorgligt att man blir chockad att de går. Det var en intressant och kommer definitivt närvara på mer av detta nya nätverkets träffar.

Det behövs framför allt en liberal ekonomisk politik, i dag är det teknokrater som styr den ekonomiska politiken där statsbudgetens balans är målet för all ekonomisk politik. En liberal ekonomisk politik måste betona att varför alla ska ha arbete är för att de själv ska få större frihet över sina liv genom att ett större ekonomisk utrymme att kunna göra det man vill spendera sitt liv på. Sen är det viktigt att få till en liberal storstadspolitik, Folkpartiet Liberalerna i Stockholms län behöver ta ställning för en mer avreglerad bostadsmarknad, en mer utbyggd infrastruktur i Mälardalsregionen.

Läs Per Altenbergs Brännpunktartikel i SvD, som är en av grundarna till det nya nätverket.

Det borgliga uppdraget och liberala är två olika saker

Under hösten startade SvD debatt kring det nya borgliga uppdraget, genom att exempelvis skriva, ”det handlar inte bara om pengar”. Vilket är helt rätt uttryckt, men sen kommer Anders Lindner ändå in på just sånt som antyder hur man får en ökad långsiktig ekonomisk utveckling. Det är en viktiga aspekt som man bör diskutera, men när man pratar om den borgliga uppdrag, pratar man om vilket uppdrag liberaler och konservativa har tillsammans. Dock finns det betydligt viktigare frågor som handlar om värderingsfrågor som integritet, HBT-rättigheter, globaliseringens sociala aspekt, där är de konservativa i stora drag är liberalismens stora motståndare. Så det gäller för Sveriges liberala krafter att samlas för att diskutera just detta för att få fram ett starkt och tydligt liberalt uppdrag för den för framtiden, som då inte bara handlar om ekonomisk liberalism, där liberalerna kan med all sannolikhet samarbeta med de konservativa när liberalerna gjort sin självrannsakan för sitt nya uppdrag.

Adam Cwejman lyfter ett par intressanta frågor för liberalismens framtid efter vågona av FP och C samgåendedebatten.
1) Finns det ett egenvärde av flera partier som identifierar sig som liberala?
Jag har redan tidigare diskutera denna fråga där jag ifrågasätter behovet med flera liberala partier än ett. Förstås kan det finnas fördelar med flera liberala partier, en del pratar om liberal konkurrens, där flera håller varandra på mattan genom att de liberala väljarna kan säga ifrån om ett visst liberalt parti någon gång avviker från liberal politik. Andra hävdar också att det inte finns en nån gemensam grund för alla liberaler av alla former att sämjas i ett parti. Gemensamma grunden skulle jag säga inte saknas, det beror förstås hur djupt man kollar, den gemensamma grunden är, ganska abstrakt, i äganderätten, som konkret utformas i rätt till privatliv och andra viktiga grundläggande individuella rättigheter. Det kan nog finnas poänger för liberal konkurrens, men i dagsläget känner jag att vi liberaler behöver samlas och ta till vara på vår bredd, för stärka ställningen i svensk politik, men det gäller andra länder också specifikt Danmark där den liberala celldelning har gått långt. Framför allt för att dem liberaler som finns i FP kan marginaleras av det s k batongliberalerna och liberaler i C finns där utan starka rötter än så länge så rädslan till centern kan svänga mot andra spår är lätt att oroa sig för. Därför är en samgående bra för att dessa frihetliga liberalerna kan förstärka sin position i ett ihopslaget parti. Sen är de nog bra för det nya partiet att skapa nära samarbeta med andra liberala små partier, för att försöka hitta gemensamma närmare och därmed övertyga om att det nya partiet kommer bli ett riktigt liberalt så att den liberala celldelning stoppas. Men också föra dialog med utomparlamentariska liberala krafter.
2) Fungerar den nuvarande uppdelningen för att formulera liberala politiska förslag effektivt?
Det går helt klart för båda det mest liberala riksdagspartierna formar ihop liberala förslag ibland, men chansen är att det minskar om batong”liberalerna” respektive bönderna dominera partierna mer och mer. Därför är det som det ser ut nu ett bredare liberalt parti det mest önskvärda. Framför allt kan det finnas en risk allt redan är kört, när FP arbetat fram sitt nya partiprogram och C haft debatt om partiets framtid som inte ledde i en liberal riktning. Därför är det viktigt att den fråga om samgående diskuteras och att ett nära samarbete mellan partiernas liberala krafter samverkar så att det kanske kan förhindra att nåt av partierna väljer en väg där liberalism en gång för alla lämnar partierna.
3) Vad bör framtida liberal politik inrikta sig på, både innanför och utanför de etablerade riksdagspartierna?
I den ekonomiska politiken är liberalismen i dag stark, där som jag nämnt finns det i det borgliga uppdraget. Den ekonomiska liberalismen, en fri marknad är i dag en hegemoni i ekonomisk teori, nästintill. Det finns inget direkt trovärdig teori som uppmanar den, det finns olika typer teorier hur fri marknad kan vara, men inte mer än så. Därför behöver liberaler samlas mer kring värderingar, slåss för bryta ner struktur som stoppar individens fria val, förändra synen på sexualiteten och könen, som än i dag även lyckas påverka lagstiftning. Att göra äktenskap antalsneutrala, stoppa tvångsterileringar av individer som känner på nåt sätt att de måste byta sitt biologiska kön. Sen att stå upp mot en allt intensivare övervakning som motiveras med att skydda grundläggande rättigheter, men egentligen monteras de ner. Vara där som en stark kraft som står för alla aspekter av globalisering, även den sociala, fri rörlighet, öka samarbete internationellt och demokratisering över hela världen. Stå upp emot att samhällen sluter sig. Detta är vad det liberala uppdraget måste fyllas med.

4) Vad saknas i den svenska liberalismen idag inom partiväsendet?
Det saknas ett tillräckligt starkt parti med som har sin dominerade kraft av liberaler. Det behövs för att det liberala uppdrag ska tas på allvar.
5) Saknas det något i den ”borgerliga” idédebatt som Svenska Dagbladet initierat, behövs ett alternativ till denna, kanske även med andra svar?
Som hela inlägget har argumenterat för det behövs en liberal idédebatt om det liberala uppdraget.
6) Vilken framtida väg bör Folkpartiet ta givet att vi kan komma fram till några av svaren på frågorna ovan.
Sammanslagning för att garantera liberalismens fortsätta framgång i FP.

Andra som skrivit om Centerliberalerna; Helen Törnqvist (C) tro på liberal konkurrens, men samtidigt en idédebatt inom Alliansen, tillsammans. Fredrick Federely (C) stödjer tanken om sammangående. Olov Lindqvist (FP) tro inte på idén på grund av historiska skäl framför allt, den liberala idétraditionen saknas i centern, tro inte heller en i ihopslagning skulle leda till ett större liberalt parti, mer ett större moderat parti. Gabrielle Peteri argumenterar på liknade sätt. Martin Hall funderar kring detta. Rasmus Jonlund lyfter fram två specifika frågor, partikulturen som en del andra & sen kulturpolitiken, den sista nämnda så är den inte så svår för LUF har liknade kulturpolitisk ställningstagande. Kolla också in Adam Cwejmam & Magnus Andersson framträdande hos Ohlininstitutet.

det liberala uppdraget;
Jag vill uppmana liberala bloggare att just skriva om det liberala uppdraget (ping Victor Zetterman, Joakim Holmertz, Bawar Ismail, Bonnie Peterson, Christoffer Fagerberg, Amanda Brihed, Annika Beijbom, Mathias Sundin och massa andra andra, skriv!)

Andra som skriver om visioner, liberalism, borglighet, liberala framtidsfrågor

Debatt om FP+C, äntligen!

Jag tidigare gett indikation på den här bloggen att jag stödjer en sammanslagning. Blev därför glad när jag såg att Liberal Debatt hade ett temanummer om centerliberalerna där de både för fram fördelar och nackdelar med samgående. De utformar symboler och namnet centerliberalerna som jag själv nämnt här på bloggen. Innan detta temanummer tog också Ohlininstitutet upp detta i den eftervalsanalys dem skrev för Folkpartiet.

Adan Cwejman började denna vecka att uppmana till debatt i frågan

Klokt vore att vi påbörjar den här debatten nu och inte om tre år. Därför välkomnar jag alla inlägg på det här temat. Bör vi slå samman partierna? Varför? Varför inte? Vilka problem har liberala partier i alliansen? Gemensamma listor? Valsamverkan? Hur skulle ett gemensamt parti se ut?

Där uppmanar han olika C- och FP-bloggare att kommentera denna fråga bland annat mig.

Nu under veckan har det förts ett gäng resonemang i denna fråga. Joakim Holmertz har skrivit om svårigheterna när väl partierna slås, alltifrån synen de har på varandra, hur listorna ska sättas första valet för det kan finnas en sannolikhet att de gamla bekanta från de tidigare partierna håller varandra bakom ryggen. Vilket är mindre bra för partiet. Dock så stödjer han tanken då han konstatera att de frihetliga liberaler skulle stärka sin ställning. Bawar Ismail skriver också om det i ett inlägg där han förklarar positiv och smått går in på politiska områden delar partierna. Dock tro han inte på att partikulturerna blir något större problem. I ett annat inlägg fördjupar han just den problematiken med partikulturerna och säger att det olika kulturerna skulle vara en tillgång i utformade av partiets politik. Hanna Wagenius som tycker den liberala splittringen är problematisk, samtidigt som det finns stora hinder för en sammanslagning, synen på varandra mellan partierna. Emil Källström tar också hur detta skulle gynna liberalismen, men att just misstroende mellan partierna kan ställa till det rejält. Sebastian Hallén skriver om svårigheter och syftet inte ska vara bedriva mittenpolitik, därför är heller namnet Centerliberalerna mindre bra. Mot samma håll skriver Niklas Frykman, dock är ju båda positiva. Det finns förstås andra tongångar Catrine Norrgård är emot idé som vilar på både att FP akademiker, kärnkraftsvänner & EU-vänner, C bönder, kärnkraftsmotståndare & euromotståndare. Dock tro ju inte jag att dessa frågor är av någon avgörande betydelse, kärnkraften löst, EU-motståndet börja sakta men säkert dö ut i C. Sen det där med bönder är mer något fördomsfullt som måste se att det inte stämmer. Filip Wästberg skriver positivt om en sammanslagning där en början på mer öppna processer i interna val. Per Ankersjö är skeptiskt just på föraktfulla synen som finns mellan partierna.

Adam skriver om andra som skriver om idéerna.

Kom också och lyssna på Ohlininstitutet där Adam Cwejman och Magnus Andersson diskuterar frågan om en sammanslagning av moderpartierna. I dag skriver de också på Newsmill på temat.

Jag skulle väcka en idé hur man sakta men säkert kan öppna för en sammanslagning. Det är att vid nästa EP-val 2014 ställa upp under gemensam lista då man redan i dag tillhör samma partigrupp och alleuropeiska parti ELDR, man skulle också ställa upp under den gemensamma beteckningen. Det ska skulle kunna vara en utmärkt sätt och komma varandra närmare att bedriva valrörelse tillsammans. Därefter tro jag större steg mot ett gemensamt parti 2018.

Uppdatering: Christoffer Fagerberg kommentera kring Sanna Raymans anklagelse mot Adam Cwejman & Magnus Andersson om ”nånannanismen” vilket är en absurd anklagelse, vilket Christoffer poängtera, för att det finns mycket svårt för ungdomsförbund som är knutna till olika partier att gå. Kommer någon av partierna var villiga att stödja ungdomsförbundet? Victor Zetterman skriver om svårigheterna för en sammanslagning och vad han tro behövs för det ska ske.

Andra som bloggar på temat Centerliberalerna, Folkpartiet Liberalerna, Centerpartiet, Liberalism

I dag är dagen för en europeisk kulturnatt!

Detta datum i den europeiska historien är en stor dag, både för hemska händelser och glädje. Denna dag 1938 så skedde kristallnatten som var starten på den förintelse där 6 miljoner människor, som var judar förlorade sina liv, plus även ett antal andra miljoner som homosexuella, romer och så vidare. Detta är också dagen då den mur som delade Berlin rivits ner och staden öppnades upp, dock är det också en dag då de tragiska bombningarna av bron Stari Most i Bosnien som delade den bosniska stadens etniska grupper. Därför kommer vi som ingår i Folkpartiet Stockholms läns EU-nätverk, EU-liberalerna att samla till en ljusmanifestation där vi tänker marschaller för att minnas detta, delar ut bullar och kaffe. Vi hoppas som många som möjligt vill komma för att ta ställning för de öppna samhället och införa en tradition i vit mörkret då tyvärr många från Europas mörker krafter har många manifestationer i historisk glömskhet, för intolerans. Detta hoppas vi ska bli en europeisk kulturnatt nästkommande år, som Stockholm Stad anordnar med flera, så vi kan fylla vintermörkret med ljus. Vi måste påminna om historien och aldrig glömma Europa mörkaste historia som faktiskt har skett under vår livstid. Om det menas allvar med ”aldrig mer” måste alla veta vad som har hänt och där vi alla ett ansvar!

Så är du internationalist och Europavän så hoppas jag vi ses mellan 16.30 till 18.00 utanför stadsteatern mittemot Wayne’s Coffee på Drottninggatan!

Läs också Pernilla Bergqvist, Victor Zetterman

Andra som skriver om kristallnatten, berlinmuren, bron Stari Most, europeisk kulturnatt